söndag 31 januari 2010

http://www.dn.se/opinion/debatt/funktionshindrade-i-svt-tar-fokus-fran-programmen-1.1036384

Man måste älska en poetisk örfil!

AVE!

Köld

Vi räds inte lite kyla. Bring it on bara...





Att hålla huvudet kallt är inte alltid huvudsaken...

AVE!

fredag 29 januari 2010

Garderoben...

...har öppnats på glänt i afton.
Jane å jag, rötjut och härligt käk.
Leder till en resolut genomgång av alla gamla smutsiga saker som flutit förbi genom åren.
Verkar de inte dessutom ännu smutsigare än sist? Eller hade jag för lite vino innanför västen?
Kör ju Socialstyrelsens riktlinjer om alkohol och amning rakt av.
Å det kan jag konstatera att nån jävla hänsyn till köld har inte Socialstyrelsen tagit vid sin konferens om ammande mödrar och sponken. Hade behövt en halv BiB för att hålla värmen på väg hem i kalla kalla natten (åja natt och natt förresten, pyttsan Coop var ju öppet när jag sprang hem... å då anar ni kanske hur trött jag är nu efter 23.00).
Nåväl kvällens trevnad i stort tog mej helskinnad hem i kölden.
Nu duntäcke.

Ett sådant ser du EJ i rörelse om det ligger snö på marken eller om snö kan anas i luften...


Spårtrafik är djävulens påfund.

AVE!

De ryska tsarbarnen...

...har varit på utflykt.
Till Stuvsta.
Till Ulla.
På samma dag som Ullas minsta baby fyllde hela 30 år, Grattis Gurra!
Ulla kan man finna i det gamla stationshuset i Stuvsta på Öppna förskolan.
Resan dit på årets mest snörika dag gick bättre än den hem.
Helt klart.
Hemresan vill vi helst glömma så vi har bestämt att det aldrig hände. Den finns inte. Detta gick lätt, för enligt vad som kan ses nedan var resan värd alla vedermödor i världen:





Inte så lite skillnad från för 5 månader sen:


Den späda rosen fina,
som doftar salighet,
i mörkret skall den skina,
besegra dunkelhet

(Det är en ros utsprungen; Melodi från 1300-talet Sv. text: Thekla Knös)

AVE!

onsdag 27 januari 2010

Sälj Aset Annars Byt

Först.
Med anledning av rubriken vill jag poängtera det uppenbara:
Detta handlar ej om Flodisungen!

Nej en liten tribut till Saab som efter hjärt-lungräddning, defibrilering och mun mot mun metoden nu likt Jesus verkar ha återuppstått på den yttersta dagen. Eller åtminstone likt en kisse, ha 9 liv.
Men grattis Trollhättan.

Själv har jag hela barndomen åkt Saab V4 med rattväxel och frihjul.
Det var på den tiden då man frågade "Ska vi leka?". Å så lekte man. VI lekte Familjen Macahan och V. Jag fick alltid vara Zeb himself eller überbitchen Diana som käkade upp både vänner och fiender... Lite talande nånstans inte sant?!
Sen senare när vi blivit lite tuffare och snarare frågade "Ska vi va?", så var det lite pinigt när 4- taktar´n ljöd över hela Motala när mamma skulle skjutsa till handboll eller fotboll. Mången gång har vi stått längst upp på Samuelsbergsgatan med matchväskorna käckt på svaj och förväntansfulla ögon och hört JPN 674 vara på väg ett par kilometer bort.

Dagens måste: Nostalgi!




Varsam är den som sakta vaknar!

AVE!

tisdag 26 januari 2010

Hiss:
  • Sofia på Öppna förskolan i Jakan. Å så alla fina mammor med barn i vår baby massagegrupp!
  • Owes fårskinn.
  • Promenader. På längden och tvären. Helst utan soporna då ;)
  • Mina kollegor!
  • Sushi. Blir aldrig tjatigt utan bara bättre för varje gång och varje tugga.
  • Spyker! Förhoppningsvis!
Diss:
  • Potentiell istidskyla på väg in - förödande för valpköttets omfångsrika och känsliga kinder. Å för mina lår oxå förresten fast jag verkligen lagt ner min själ i att vaddera in dem i fett.
  • Nyhetskanalen.se - vilket jävla skämt, här har man 100 megaflöjt och ändå skall sändningarna från handbolls-em lagga så att man blir tokig. Å förresten diss på slalom oxå. Vem f-n bryr sig om världscupen när det är mästerskap.
  • Grus. I hallen, på mattor, i sängar, i kylen i duschen. När det bor en barnvagn i hallen får man småsten överallt på köpet. Suger.
  • af Doner. Old news ja vet med DISS på den fula gubben.
  • Restarmen. Det suger. Å bultar. Som en böld. Snart dock - klippkort på rutten Stockholm-Malaga.
Ljudet av mitt hjärta behöver ljudet av ett annat hjärta
en annan människa, så nära som du är

AVE!
Snabba kast (som motsats till snabba cash som man som nybliven morsa får ställa in sig på att se på dvd om ett par månader...).
Från ylsippa på randen till världens yttersta till solskensgosse och lyckan personifierad.
Från Armageddon till Nirvana.

Även tilltufsad moder har funnit nya krafter, särskilt efter besked från vänlig själ i stora folkhopen därute om att mången annan nybliven förälder har gått på barnvagnsprommis i snö och halka med allsköns sopor noggrant uppradade under barnvagnen.
Det hjälpte också att boka in en AW med den äldsta av vänner.
Så. Låt gå att det får bli en Virgin Strawberry Daiquiri.
Sen fick jag också en stund med kära kollegor igår, sådan vänskap kan bota och trösta vilka vedermödor och hemskheter som helst.

Summa summarum; Tiden går och vi med den...



AVE!

söndag 24 januari 2010

Vem vill trösta knyttet?

Ä ´re nån som vill förbarma sig över mej imorgon?
Idag var inte min dag.
Först, jagade jag upp familjen för utflykt med slutdestination handboll.
Och detta var i ottan vill jag lova.
Å vi klädde oss, å vi åt, och vi packade in oss i bilen och körde de knappa 4 milen till Vikingahallen Märsta. Väl där, fanns förvisso handboll, men icke på något sätt den handboll vi hade förutsatt oss att avnjuta.
Nej den pågick som bäst 3 mil åt ett annat håll.

Senare, efter att ha forslat hem familjen igen med slokande huvud och skammen dallrande som en extra familjemedlem, skulle jag ta me Owe, soporna och mitt splitrade fokus på barnvagnspromenad.
Å detta gjorde jag. Alltså även soporna fick följa med. Fint va.
Som en jävla bag-lady fick jag smyga ner mina medhavda sopor i papperskorgar längs vägen.

Nu pågår giganternas kamp och i förortens söndagsångestdimma är det helvetet på jorden sen 2 timmar då den lilla ungen, dödstrött och bortom all räddning vägrar att sova.

Länge leve sponken.

AVE!

O och we & Six och ten





Kanske inte riktigt uppskattar varandra än...
Men snart så!
Föräldrarna, som i Owes då, uppskattade middagen som Sixten bjöd på desto mer.
Playdate med middag helt enkelt.
Oslagbart.
Ett enda litet moln på annars bedårande himmel; Baby Owe gillar inte att åka bil.
Framförallt inte i mörker.
Sålunda skrik, kaos och skrål till förbannelse på slingrig väg i ev. halka.
Den ammande modern bakom ratten.
Orkar inte höra oljudet från bilens bakre regioner.
Så.
Mest på skoj.
Drar jag på rockfavoriter på radion.
På högsta.
Vad händer?
Jo.
Tystnad där bak.
Det finurliga lilla flodhästbarnet faller i djup sömn.
Till detta;



Av glädje bygger man musik!

AVE!

PS. Ni som läser via FB vg besök http://www.filthyflorence.blogspot.com/ för att se videon! DS.

lördag 23 januari 2010

Tomt.
Inga ord finnes.
Möjligen cred till; Tekniska verken i Linkan och Melker Andersson.
Bra där.
Stora gåvor.

Mitt livs gåva nedan.
I olika skepnader.







Reach the stars
Fly a fantasy....
Dream a dream
And what you see will be....
Rhymes that keep their secrets
Will unfold behind the clouds
And there upon a rainbow
Is the answer to a never ending story...

AVE!

fredag 22 januari 2010

Abstinens

Idag jobb.
Barnet varit med pappi hela långa dagen.
Stor förnöjsamhet följaktligen.
För alla parter.
Men.
Efter ett tag.
Abstinens.
Istället för eftermiddagsfika till hemmet för eftermiddagsslurk från barmen.
Sedan leka laga dator.
Ve och förbannelse.
Inte fungera.
Ny laptop.
Moderkort förbannelse.
Moder förbannad.
Spyr och spottar över att lilla Owes första jul inte längre finns på bild.
Finns nu bara i ettor och nollor.



En handboll är rund och skall stoppas i mål.

AVE!

PS. Ni som läser via FB vg besök http://www.filthyflorence.blogspot.com/ för att se videon! DS.

torsdag 21 januari 2010

Tystnad.
Ja vet.
Men har inte riktigt vetat vad jag ska skriva mitt i katastrofens larm och ångest.
Känns lite fjuttigt att jag och Sippan varit på babymassage och lärt oss massera bålen, att han idag lagt en mocka på köksgolvet och övat benspark i den eller att jag fet som ett gödsvin och svettig som en äkta babusjka försöker släpa mej runt förortens alla hörn svärandes över tyngden i vår barnvagn i snömodden.
Jag fattar ju att mitt liv går vidare.
Och det gör det men med lite tyngre hjärta (och plånbok) och under lite mer blytunga skyar.



Det är väl märkligt ändå att ett enda litet leende en sopig dag kan smälta polarisar...

Dig rörde aldrig mörkret, fast livet sorg dig gav,
fast ibland mörka skuggor, du stod vid öppnad grav,
fast du i smärta prövats, fastän du led som vi
- men omkring dig var ljuset, dom ej får mörker bli.
(Pär Lagerkvist)

Det effektivaste sättet för en organism att anpassa sig till omvärlden är att dö.
(Sigmund Freud)

AVE!

tisdag 19 januari 2010

Blödig

Här har jag i närmare en vecka suttit i tryggt förvar ute i förorten och frotterat mej i Svensson liv medan liv har gått till spillo i en av världens största naturkatastrofer genom historien. Detta inte för att jag inte bryr mej utan för att jag sedan jag fått barn blivit så j-la blödig att jag känner mej grinfärdig bara jag tänker på allt det lidande som medan jag pussar mitt flodhästbarn på hakan pågår på Haiti. Än värre känns det att skriva om det. Men nu var jag tvungen. Så medan ni följer instruktionerna nedan ska jag gå och torka bort allt snor och de tårar som nu befolkar mitt ansikte.

Stöd Röda Korsets insatser i Haiti

Skänk en gåva direkt on-line

Sms:a AKUT200 till 72900 för att skänka 200 kronor (debiteras via telefonräkningen) eller sms:a AKUT till 72900 för att skänka 50 kronor*. Du kan även sätta in valfritt belopp på plusgiro 900800-4 eller bankgiro 900-8004. Märk talongen med "Haiti".

100 kronor räcker till fyra vattendunkar
200 kronor räcker till köksutrustning för en hel familj
350 kronor räcker till tio filtar
500 kronor räcker till utrustning för att reparera hus
och få tak över huvudet
1 000 kronor räcker till sju hygienpaket

Skicka gärna vidare uppropet för Haiti till ditt nätverk på Facebook, Twitter och Linkedin.

Stort tack för ditt stöd!

* Hela beloppet tillfaller Röda Korsets insamling. Samtliga mobiloperatörer och levarantörer har efterskänkt sina avgifter.

Visa medmänsklighet - skänk en slant!

AVE!

söndag 17 januari 2010

Svenne-banan del 2

Tänkte bara meddela att jag cementerat Svenne stämpeln på mej å de mina genom att laga vintrig köttgryta med rotfrukter och gele till middag.
Så.

Tänk om man ändå kunde göra lika fina omskrivningar som Birro:
http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.1842952/marcus-birro-vi-ar-en-trogen-skara

Ack nej. Jag jobbar med sanning. Rätt å slätt.
Svenne banan.
Det är jag.



Lättja är att laga långkok.

AVE!

Å så blev vi bönhörda!
Blöjhink som kapslar in den outhärdliga odören.
Man tackar!

Dagens måste: ny kassett med påsar till blöjhink enligt ovan!

Ligger i startgroparna med planering av Owes release-party.
Då skall mamma dricka drinkar och lyssna på rock på högsta.
Och alla Owes polare skall komma.
Å så alla potentiella barnvakter.
Så om DU blir bjuden så vet du!

För Smuts:


Så.
Låter.
Kärlek.


När en haj slukar en sill är det också integration.
(Henri Tisot)

AVE!

PS. Ni som läser via FB vg besök http://www.filthyflorence.blogspot.com/ för att se videon! DS.

lördag 16 januari 2010

Skadeskjuten katt i kulissen

Men alltså.
Det låter ju som om nån håller på att plåga ihjäl människan som sjunger i Let´s dance. Jag ber den här gången om ursäkt på förhand för ev. toestepping nu men jag måste få ur mej detta. Å jag vet egentligen inte om det beror på att jag är bitter över att ha ramlat ner i Svensson fällans djupaste del med tacos och fredagsmys eller om det de facto är så att mina känselspröt i innerörat faktiskt är rätt ute och att det låter illa som fan emellanåt?

Bakgrund:
På fredagar emellan tacos-skal och barnskrik efter att På spåret är slut (Hans Rosling for preseident btw) ser jag på dansen i 4:an.
Med blandade känslor dock bör tilläggas.
Jag gillar inte hur de spökar ut Almenäsan (såg ju helt ok ut går dock), gillar inte den lille narren som ska föreställa nån sorts sidekick (fattar inte att han får fortsatt förtroende), gillar inte upplägget.
Gillar i allmänhet inte tv 4 men som sagt har man fastnat midjedjupt i vardagsångest-dyngan så har man.
Till mitt försvar skall sägas att jag gillar Birro. Som fan.
Åkej.
Så till dans har man ju musik.
Och om jag är rätt informerad så finns det ett band på plats i studion som spelar musiken.
Å så ibland är det en kvinna som skadeskjutet börjar yla.
HÖR NI OXÅ DETTA FOLK DÄRUTE?
Enligt min åsikt skulle man slänga ut hela bandet och skicka dit Hank & Eli von B!

Nog om detta.
Owe behöver mer mat.
Bröstmjölken är icke längre tillräckligt att föda flodis-köttet.
Säger väl initierade källor på BVC.

Så, vi jobbar nu med lunch bestående av allsköns puréer och gröt till middag.
Verkar funka so far.
Inga direkta nackdelar heller.
Förutom lukten då, den nytillkomna, som likt ett brev på posten nu landat i lägenheten och får oss vuxna att vilja göra stora offer till bajsguden med förfrågan om nåd...
Hur kan sådan stank komma från detta perfekta och gulliga barns inre?




Jag bjuder er nu farväl.
For now!

Jag förstår mig inte på balett, det enda jag förstår är att i pausen måste ballerinan lukta som en häst.
(Anton Tjechov)

AVE!

torsdag 14 januari 2010


Å dom får betalt.
För att med mindre spjut penetrera lårköttet på små flodhästar.
Å andra sidan får ju jag oxå en slant när jag sticker ännu större nål i rynkig rumpa på söta äldre damer.

För tillfället förbannar jag dock sprutor av alla de slag.
Gnällandet visste ingen gräns.
Men mina vänner än så länge vinner jag giganternas kamp här hemma.
Dock kvarstår frågan;
Finns det ett liv efter amningen?
Vad tar man då till?
Karamellkungen?

Före sprutan - promenad.
Efter sprutan - promenad.
Imorgon - ni kan aldrig gissa! Jovisst promenad.
Tack gode gud för Järvafältet.
Nu - promenad (men bara till sängen, som för övrigt är ockuperad av litet barn som har knäppt sina händer och stängt de blå).
Finally!
Tack förresten för alla fina kommentarer på FB efter gårdagens inlägg.


Den som sover syndar inte...
(Okänd)

AVE!

onsdag 13 januari 2010



Idag 5 månader med Owe.
Värt varje vedermöda och varje andetag.
Firade med en halv banan på Ikea med Lina och Sixten.
Det var tydligen jättegott.
Och renderade i 2 dl stuvad spenat.
Fast inte på tallrik.
Utan i blöja.

I mitt hjärta rumsterar nu hormoner och kärlek runt.
Hur kan tiden gå så fort?
Hinner jag njuta?
Hur kunde kärleken slå ner och bli så bergfast?

Livet är outgrundligt.
Ett leende från en flodhästunge är mer än man kan förstå.

Idag är det enkelt:
Fånga snarare ögonblick än dagar, men för all del ta vad ni kan få!
(Florran)

AVE!

tisdag 12 januari 2010

Massage

Idag promenader och rykande het soppa.
Idag babymassage på öppna förskolan.
Owe gillade oljan, de cirklande moderfingrarna och de tända ljusen.
Avslutade med att stolt kissa ner mej efter mina ansträngningar.
Förnöjt leende avfyrar han en stråle rakt upp mot mej.
Det är tacken de.
Nu ska de sista stolta och motsträviga tomtarna ner i källarn.
Nu får det vara nog.

Sen ska jag laga hel kylling.
Lite spänt det där, gillar inte alls att behöva tafsa på det råa kycklingköttet men BoBo skall jobba natt så det är bara att köra in tassarna i kycklingröven för att fylla den med godsaker.
Jag blundar och mumlar för mej själv: Ett, två, tre på fjärde skall det ske, på det femte gäller det och på det sjätte smäller det.
Håll en tumme eller sänd en tanke ok?
Vi hörs då.



Om allt går vägen...

Mat är ett vapen.
(Maksim Litvinov)

AVE!

måndag 11 januari 2010

Det suger verkligen att vara vuxen emellanåt.
Idag har vi, den Birgersonska klanen bestående av 2 vuxna (båda motvilligt) och en flodhästunge/babykött, tagit ansvar, tänkt till, planerat och genomfört.
Vi har lämnat in bilen (reparation efter krocken i höstas).
Vi har handlat (skjut mej - f-n va dyrt det är med mat).
Vi har lagat middag och morgondagens lunch.
Vi har städat.
Vi har tvättat.
Vi har druckit släta koppar kaffe.
Vi har blivit dränerade på all form av spontanitet och möjlighet till småtokiga infall.
Mitt i all tristess glömmer man ju njuta och leva i nuet.
Gah!
Jag känner mej utmärglad (å det ska gudarna veta att det är det allra allra sista jag är), nästan som om nån kramat skelettet ur mej.




Vardag är glamour!

AVE!

PS. Idag fyller världens bästaste Nettis år! Hon är värd allt smör i småland. HURRA! DS.

söndag 10 januari 2010

Åkej.
Här lägger man ner sin själ för att skriva mustiga och fylliga inlägg som inte primärt handlar om livet bland barnskrik och intrampad semper mild havregröt.
Å ni, ni svarar med fullständig tystnad (Emma är förlåten eftersom hon flyttat och varit sjuk...).
Därför vedergällning:






Utöver detta har helgen bestått av Dan Browns senaste sk. spänningsroman. Å det kan man konstatera att en bra och spännande bladvändare är icke, å då menar jag verkligen icke, förenlig med spädgris-föräldra-livet. Boken får en stark 3:a i betyg. Spännande och klurig men inte samma kioskvältar-känsla som med Da-Vinci koden.

Har även druckit vin. Nåt glas sådär.
Smak: Inte metall. Inte jättegott. OK.
Jävla amningshormoner.

Vad mer?
Jo jul-fan är utstädad. Julius julgran har fått fara på tippen och vi har varit på Bauhaus och köpt upp julgransåterbäringen.

Som synes oven har även den spanska kärleken Kajsa + Diego varit hemma.
Amor!

Söndagsångesten gör sig heller icke besvär idag för vi är lediga imorn me. Ha!
Veckan som kommer är fulltecknad.
Promenad med mammagrupp, BVC och vaccination, lunch med fina KI-vänner, babymassage på öppna förskolan, date med Lina och Sixten...
Jag återkommer för att mer ingående älta detta.
Var å säkra.
Inom kort!


Barn vill alltid få veta av sina föräldrar var de kommer ifrån, men de talar aldrig om vart de är på väg.
(Robert Lembke
)

AVE!

lördag 9 januari 2010

Stygg

Babyn har varit olydig.
Rent av stygg.
Vaken i princip hela natten.
Snurrat som en propeller vid den uttröttade moderns sida.
Trevat med öppna käftar efter barmen.

Således har undertecknad nu ynnesten att på nytt uppleva bakfylla som ej föregåtts av före bakfyllor nödvändigheter för att huvudvärken, illamåendet, ångesten och frånvaro av all tänkbar vällust, skall kunna uthärdas.

Ex på dessa nödvändigheter:
God(a) drink(ar), bekräftelse av jaget (mao nån som i ljuset av ruset förefaller härlig och spännande och som verkar tycka detsamma om dej!), ciggisar, bra musik, fyllekäk, fyllesex och slutligen ligga sked med hinken på böljan den blå (sängen).

Å andra sidan kanske jag nu bara upplever vad jag förtjänar efter att igår ha suttit framför Let´s dance (jag tänker inte analysera det som Schulman men konstaterar ändå att Tv4´s stylingteam borde rannsaka sig själva å det grövsta).

Nä hörrni jag ska ta mej lite babygull till frulle.
Det är nämligen det som är det bästa med torr-bakfylla.
Ett enda leende från liten stygg flodhästunge och man är botad!
Bara lite envis trötthet dröjer sig kvar...



Man behöver inte vara dum för att vara stygg.
(Florran)

AVE!

torsdag 7 januari 2010

Hej mitt vinterland!

Igår var vi hemma hos Frikadellen och hjälpte till att flytta (jag låg på ett golv på
en stor ö av härliga täcken och kuddar medan min man skötte själva handarbetet...). Det nya huset är hur mysigt som helst och första lekstunden i Ellens nya rum kommer att följas av många många fler!


I övrigt jobbar vi vidare med gröten.
Med de halvförfrusna kinderna - frostbitna till förbannelse.
Med kärlek.
Med spyor.
Med dammiga julsaker som står och smyger i hörnet.
Med trög mage. Hos barnet, ej förälder.
Med förhoppningarna om att lyckan ska fortsätta att le mot oss.

Å imorn då kommer hon.
Kajsa!
Fucking finally!


Mamma Mu - någon att beundra!

Säg mig vem som beundrar dig och jag skall säga dig vem du är.
(Charles Augustin Sainte-Beuve)

AVE!


tisdag 5 januari 2010

Snabb liten dementi före maten; BoBo blir inte skär!

Å eskimåer har väl oxå rödlätta ungar?

Eller?



Kärleken är.

AVE!

Darwin snackade nog bara skit...



Åkej.

Så inte nog med att att mina mörka färger och pigment förlorade matchen mot BoBos mer högbrittiska, skära, milda toner när vi skulle avla en avkomma.
Nu har det även visat sig att ungen inte heller har min "hårdhudhet" och tålighet. Nej en prommis i -5 till nånstans kring -7 leder till enorma frost bites på lilla köttets kinder.
Det verkar ju ärligt talat som om alla mina gener är fullständigt usla eftersom nada har förts vidare till mitt barn.
Det naturliga urvalet och the survival of the fittest my ASS.
Nä det är bara att smörja in barnets hela ansikte med zinkpasta om man ska få sej en nypa luft idag, å de var ju tanken!

Å andra sidan är det väl ingen idé att klaga för man vill ju att kära lilla avkomman ska ha största bästa möjlighet till överlevnad och om han nu erhåller detta genom ett DNA som är skrämmande likt pappas så låt gå då!

Själv skall jag försöka mota in vad som återstår av gravidspäcket i mina termobrallor och ge mej ut i kylan. Med zinkpasta-kladdigt-flodhästkött i vagnen.
Så idag får man nog säga att jag är mer morsa än fotbollstok!

Upptäckter är resultatet av planmässigt famlande.
(
Karl Friedrich Gauss
)

AVE!

måndag 4 januari 2010


Den här mannen är förklaringen till föreg. inlägg.
Tänkte förtydliga lite alltså.
Omkring min kärlek till Leeds United.
För oinvigda ett lag i engelska ligan (inte högsta längre tyvärr eller ens näst högsta för den delen men nu var det inte det som vi skulle avhandla, okej?) som under tidigare decennier skördat stora fotbollsframgångar men som under senare år förpassats till skamvrån nånstans långt ner i seriesystemen långt från ära och berömmelse - tills igår när man piskade upp ärkerivalen Man united.
Mitt Leeds intresse föddes på mellanstadiet när man skulle hålla på ett specifikt lag i alla sporter.
Senare när mina tonårdhormoner tog min kropp i besittning och levde en jävla massa rövare exploderade mitt intresse för Leeds i samband med att guds gåva till kvinnan (enligt min fjortis-syn på livet och kärleken) började spela för laget.
GARY SPEED NR 11!
Jag vattenplanade nästan ur soffan på lördagar när Tipsextra visade min blivande make i rutan.
I mitt flickrum (tänk snarare pojkrum) hängde halsdukar, kalendrar och div. dekaler med mitt favvo-lag och jag var medlem i Leeds nordiska supporterklubb The Peacocks!
Sen blev jag äldre (förstod till slut att jag och Gary nog inte skulle bli ett par) och Gary bytte klubb (j-la apa).
Jag viker dock inte en tum.
Från Leeds sida alltså.

Jag är alltså inte bara mamma, jag är fotbollssupporter också!



I medgång är det lätt att vara fan och bästis men först i motgång betyder det något!
(Florran)

AVE!