Det är bättre att sitta inne och hulka än att vara ute och åka pulka :(

Det där med pulka såg ju kul ut.
Eller hur?!
Men en viss liten Bow kände att det var på sin plats att testa det andra också.
Att hulka.
Å med besked.
Så nu har han varit hemma från förskolan anmäld som sjuk.
Poor Owie.
Poor mammy.

Definition:
Det brukar kallas för kaskadkräkningar eftersom kräkningarna står som en kaskad ur munnen...

Å det var ju inte lika kul att hulka som att åka pulka visade det sig...


Å så blev man väldigt trött...


Å fick ha nattsärken på hela dagen (nattsärkarna vill säga 10 maskiner tvätt på 24 timmar)...



Å sen fick man fylla på i flodisdepåerna så gott det gick....


Å som det värkte i mammahjärtat.
Å som det osade om mammahåret.
Å som det klibbade på mammaköttet.
Till slut smet jag in i duschen.
Å vilken jävla renässans!
För jaget.
Jag är ju skitsnygg alltså.

När jag är ren!
Skulle bara behöva hänga upp rattarna, suga bort preggofläsket och lyfta ögonlocken (eller där skulle det nog funka med en hel natts sömn!)

När den rena modern fått sitt adventsfika tillsammans med finaste vännerna och vacker sång fick ungen komma ut på nytt.
I snö och kyla.
Vallade av de som älskar honom mest av alla!



Å de va ju inte så dumt!

Tack gode gud för frisk luft & gul såpa!

AVE!

Bättre med pulka än att sitta hemma och hulka...

Vi hörs...

AVE!

Memory lane...

6 månader sen...

Je ne regrette rien...

AVE!

Snövit helg i huvudstadens nordvästra förort...

...och livet rullar på som ett lokomotiv på extra snabb räls.
Bowen somnade lagom till idol igår så jag satt hemma i soffan (eller försökte hålla mej kvar efter vattenplaningen ur densamma med anledningen av 2000-talets madonna) och njöt av tystnaden Ola och KK (Cola light och karamellkungen).
Å så tänkte jag på hur lyckligt lottad jag är.
Å hur otacksam för just detta faktum.
När sömnen tog mej hade jag ett leende på läpparna, tacksamhet i hjärtat och ro i själen.

For once!

AVE!

Putte har hittat till blåbärsskogen sent om sider

Men mycket snart mina vänner skiter vi i det här och drar till Malaga.

Så det så.

Kajsitan är kärlek i sin renaste form!

AVE!

Helgen har varit underbar...

...men ack så kort.

Som alltid med det bästa i livet.

Idag mer avkoppling och återhämtning för vissa

För andra; just another day of life!

AVE!

Så att ni vet

Matskål: På golvet. Även all mat.
Lera: Hela buken och ben. Händer. Fötter. Armar. Nos. Endast liten bit av örsnibben som är ren.
Beklädnad: Helst inte.
Favoritljud: Voff.
Lojal: Mycket. Men inte helt pålitlig.
Morgonpigg: Väääääldigt. På gränsen till outhärdligt.
Hoppa i säng/soffa: Gärna. Ofta. Utan rim och reson.
Smutsa ner: Som fan. Hela tiden. Överallt.
Leksaker: I munnen. Spottas emellanåt ut färdiga för sopen.
Svar på tilltal: Komma rusande.
Mer kropp än hjärna: Hell yeah!

Konsensus: Ingen skillnad på ettåringar och hundar.

Trevlig helg!

AVE!

Tar helg med mormodern och Edith

Förskolebarnets mormor är på plats.

Så även hösten med option på riktigt vinter.

Sålunda tar jag helg med mormor och Edith.

Höstens dagar
Höstens dagar äro genomskinliga och målade på skogens gyllne grund...

Höstens dagar le åt hela världen. Det är så skönt att somna utan önskan, mätt på blommorna och trött på grönskan, med vinets röda krans vid huvudgärden...

Höstens dag har ingen längtan mer,

dess fingrar äro obevekligt kalla,

i sina drömmar överallt den ser,

hur vita flingor oupphörligt falla...

(E. Södergran)

AVE!

Det är mörkt nu....

...när Bowen tar sig hem från förskolan.

Och igår va det även väldans massa snö.

Så här såg det ut för ett knappt år sen när vi förberedde oss på vinter och kyla.

Jag har sagt det förut men säger det igen:
Överljudsfart.
Tiden.
Blä.

Något som inte är blä dock...

... är gröt. Som snarare är mums.

Annars?

Snoret är lite mindre grönt.

Kärleken alltjämt större.

För varje dag.

Och varje steg.

AVE!

Snor.

Sür.

Moffar.

Vindruvor.

Tills snålvattnet hotar med drunkning...

Läser.

Om Max.

Han är busig.

Det är väldigt skoj.

Särskilt när han kissar på golvet.

Och sätter blöjan på vovven.

Väldigt skoj.

Och väldigt inspirerande kan man tänka...

Käkar korv.

Det är gott.

Själv är jag en skärva av mitt forna jag.

Men det är kanske den bästa biten som finns kvar...

Din tro är din egen!

AVE!