Å dom får betalt.
För att med mindre spjut penetrera lårköttet på små flodhästar.
Å andra sidan får ju jag oxå en slant när jag sticker ännu större nål i rynkig rumpa på söta äldre damer.

För tillfället förbannar jag dock sprutor av alla de slag.
Gnällandet visste ingen gräns.
Men mina vänner än så länge vinner jag giganternas kamp här hemma.
Dock kvarstår frågan;
Finns det ett liv efter amningen?
Vad tar man då till?
Karamellkungen?

Före sprutan - promenad.
Efter sprutan - promenad.
Imorgon - ni kan aldrig gissa! Jovisst promenad.
Tack gode gud för Järvafältet.
Nu - promenad (men bara till sängen, som för övrigt är ockuperad av litet barn som har knäppt sina händer och stängt de blå).
Finally!
Tack förresten för alla fina kommentarer på FB efter gårdagens inlägg.


Den som sover syndar inte...
(Okänd)

AVE!