är barnet.
Men även modern.
Dock av helt olika skäl.
Han, den lille, som bara blir större, av Spöket laban, Bamse, Findus eller Nemo.
Jag, den stora, som bara blir större (suck) av jobb och vardag.
Och tiden den bara rusar.
Å jag vet att jag sagt det förut.
Men jag sörjer.
Faktiskt.
De stunder som flytt och som aldrig mer kommer igen.
Trots det bor lyckan i mitt hjärta och själ.
...ty dagen den är din
AVE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar