Nu i Motala.
Innan dess reunion.
Två ansikten bredvid varandra som jag inte sett tillsammans på 10-talet år.
Samma men ändå helt annorlunda.
Som om tiden stått stilla men samtidigt som om oräkneliga vårfloder passerat under broar.
Fantastiskt!

Av lättja lämnar jag er nu med lite bilder. Som får tala sitt eget språk.









Låt inte tidens hand strö aska över minnen och knyta vänskapsband som knöts av unga sinnen...

AVE!