Undantag
...från nya eu-regler, dygnsvila, timkvoter osv. Man får jobba heldag 7-21.30 när nöden kräver (då gäller som bekant ingen lag).
...från strikt och sträng diet. Alltså när man jobbar heldag. Även om man bestämmer sig för att hoppa äver tårtan på avdelningen man jobbat morgonpass för att istället gå fullständigt galet lös på godisskålen på avdelningen man jobbar kvällspass så kan man undantagvis ändå bli tvungen att göra avkall på den just påkomna övernskommelsen man hade med sig själv om det ena ELLER det andra, för man jobbar ju trots allt heldag. Då kan det helt enkelt slumpa sig som så att man får ta lite tårta också...
...från fuck friday. Inte genomförbart efter heldag (må låta tjatigt med allt gnäll om heldag som jag helt frivilligt tackat ja till men var ska jag gnälla om inte här, undantagsvis alltså!). Inte heller fuck saturday eller sunday. Möjligen hångel söndag eftermiddag om jag hunnit vila upp mig då.
Å förresten så, om jag öppnat klago-kranen lite grann kan jag lika gärna vrida upp den helt och hållet och kräkas ur mig som den idisslande ko jag är; det är synd om mig, jag är sjuk och ska opereras. Blommor, chokald, kort och andra skämma bort saker emottages med förbittrad förtjusning (eller hoppa möjligen över chokladen, i rådande kvava kvalmiga väderlek kan inte ens de dyraste krämer avhysa tonårsacnen från min nuna och jag ser ut som en salami efter en heldag på jobbet (aha! ni trodde inte att jag skulle kunna klämma in heldagen där va? Ack som man kan bedra sig)). I alla fulla fall så är det nu fritt fram att tycka synd om mig av ena eller andra anledningen. Eftersom jag tror mig vinna fler sympatier pga. förestående operataion snarare än 15 timmar på jobbet drog jag till med den. Det är dock tyvärr sant.
Nåja. Nu ska jag, vilket inte på något sätt är ett undantag, snarare regel, hoppa upp i soffan och se på tv. All vardagsångest och myrkrypningar till trots kommer jag att skriva det oskrivbara: Det ska bli rätt gött. Bara jag i soffan. Bobbo anländer först långt efter midnatt. Med potentiell whiskeyklubba. Åh du store gud, var mig nådig!
Ave!
...från nya eu-regler, dygnsvila, timkvoter osv. Man får jobba heldag 7-21.30 när nöden kräver (då gäller som bekant ingen lag).
...från strikt och sträng diet. Alltså när man jobbar heldag. Även om man bestämmer sig för att hoppa äver tårtan på avdelningen man jobbat morgonpass för att istället gå fullständigt galet lös på godisskålen på avdelningen man jobbar kvällspass så kan man undantagvis ändå bli tvungen att göra avkall på den just påkomna övernskommelsen man hade med sig själv om det ena ELLER det andra, för man jobbar ju trots allt heldag. Då kan det helt enkelt slumpa sig som så att man får ta lite tårta också...
...från fuck friday. Inte genomförbart efter heldag (må låta tjatigt med allt gnäll om heldag som jag helt frivilligt tackat ja till men var ska jag gnälla om inte här, undantagsvis alltså!). Inte heller fuck saturday eller sunday. Möjligen hångel söndag eftermiddag om jag hunnit vila upp mig då.
Å förresten så, om jag öppnat klago-kranen lite grann kan jag lika gärna vrida upp den helt och hållet och kräkas ur mig som den idisslande ko jag är; det är synd om mig, jag är sjuk och ska opereras. Blommor, chokald, kort och andra skämma bort saker emottages med förbittrad förtjusning (eller hoppa möjligen över chokladen, i rådande kvava kvalmiga väderlek kan inte ens de dyraste krämer avhysa tonårsacnen från min nuna och jag ser ut som en salami efter en heldag på jobbet (aha! ni trodde inte att jag skulle kunna klämma in heldagen där va? Ack som man kan bedra sig)). I alla fulla fall så är det nu fritt fram att tycka synd om mig av ena eller andra anledningen. Eftersom jag tror mig vinna fler sympatier pga. förestående operataion snarare än 15 timmar på jobbet drog jag till med den. Det är dock tyvärr sant.
Nåja. Nu ska jag, vilket inte på något sätt är ett undantag, snarare regel, hoppa upp i soffan och se på tv. All vardagsångest och myrkrypningar till trots kommer jag att skriva det oskrivbara: Det ska bli rätt gött. Bara jag i soffan. Bobbo anländer först långt efter midnatt. Med potentiell whiskeyklubba. Åh du store gud, var mig nådig!
Ave!
2 kommentarer:
Opererad? Var? När? Jag ställer mig naturligtvis först i kön med blommor och choklad. Just att ge nyopererade blommor och choklad är någonting jag alltid har längtat efter att få göra. Mormor som är den jag känner som oftast blir opererad tackar utan undantag nej till både blommor och choklad och när a blev opererad hann jag inte dit. Således har jag ett enormt inneboende behov av att få komma med blommor och choklad till en nyopererad.
Jag skickar massa tyckom och tycksyndom. Givetvis blommor och choklad eller vad frun helst önskar. Bara jag vet var och när ovanstående ska levereras. KRAMAR EMMA G
Skicka en kommentar