MMS.
TACK.
GODE.
GUD.
Den lille vill nämligen inte prata med sin mamma i telen.
På fråga om varför detta ondsinta bemötande svarar flodhästbarnet: Näe Owe lessen.
Åh.
Smärtan i den.
Men eftersom Pauline säger att jag inte kan bli en facebook-morsa hur mycket jag än försöker så kan jag väl lika gärna erkänna:
Njuter av ensamheten.
Somnar gott.
Sover som en sill.
Njuter av att ligga i soffan med öppen snusdosa på magen och fisa.
Eller av att gå runt i bar överkropp.
Eller av att kunna slänga saker på golvet.
Eller av att slippa torka köksgolvet 3 gånger om dagen.
Å lite såna saker.
Kanske är det fel på mej som kan njuta av ensamheten.
Eller också är jag helt normal.
Jag skiter i vilket.
Betyder i alla fall inte att saknaden inte är stor eller att kärleken inte den största som världen skådat.
AVE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar