Idag har Owe träffat Sill-Britt, västkustens pärla inkl. fin skåning. Kompisar till BoBo från plugget. Tilldragelsen ägde rum på Pizza Hut och tiden flög förbi så trevligt var det. När vi sedan skulle pinna hem var det becksvart ute.
Råkade därför halka in en sväng på IKEA (man kan skylla det mesta på sitt barn och höstmörktet!) för att införskaffa mer pysselunderlag. Ja folks, jag har blivit en pysslare. Inte en pyssling alltså utan en sån där jobbig jävel som prompt skall låta göra avtryck av flodhäst tassarna på varje tänkbart j-la underlag; tyg, trä, papper. Vem hade trott att jag av alla människor skulle doppa min baby i en massa färg för att sedan vänligt men bestämt trycka nerkladdad kroppsdel mot 15-kronors örngott från IKEA. Så är fallet. P A T E T I S K T! But still lite härligt och mysigt (skyller här på höstmörkret!).
Vidare kom vår bästaste Kajsa Kajsita med det eminenta förslaget att så smått börja göra Owisen till gymnast nu när självaste barnortopeden har fastslagit att han är en vig liten köttbit. Alla vet ju att gymnastik är mycket krävande och att man måste börja i tid. Vi har därför satt ihop ett lite lagom tufft stretchingprogram som vi kör varje morgon och kväll. Tänk vad manligt sen när han oberörd gör stora korset!
För övrigt verkar jag förlåten för nerköpet lova Owe en ponny men i själva verket bara åstadkomma en bitring. Helst vill ju FHU stoppa hela handen ner i gapet men kan emellanåt tänka sig att gnaga lite på bitringen också. Det var Owes mormor som föreslog att en bitring skulle inhandlas. Själv försökte jag in i det längsta förklara att han är för liten för dito. Han kan ju inte hålla den var ett av mina argument. Repliken kom svischande som en örfil; "Det är ju därför han har en mamma, för att kunna få hjälp med såna saker, han behöver inte kunna hålla den själv, du får hålla". Aj, den visste var den tog (skyller på höstmörkret igen...)
Alla våra varmaste kramar går ikväll till Frikadellen som fått 2 stick i benet och blivit deppig på kuppen. Puss vår lilla smula!
Råkade därför halka in en sväng på IKEA (man kan skylla det mesta på sitt barn och höstmörktet!) för att införskaffa mer pysselunderlag. Ja folks, jag har blivit en pysslare. Inte en pyssling alltså utan en sån där jobbig jävel som prompt skall låta göra avtryck av flodhäst tassarna på varje tänkbart j-la underlag; tyg, trä, papper. Vem hade trott att jag av alla människor skulle doppa min baby i en massa färg för att sedan vänligt men bestämt trycka nerkladdad kroppsdel mot 15-kronors örngott från IKEA. Så är fallet. P A T E T I S K T! But still lite härligt och mysigt (skyller här på höstmörkret!).
Vidare kom vår bästaste Kajsa Kajsita med det eminenta förslaget att så smått börja göra Owisen till gymnast nu när självaste barnortopeden har fastslagit att han är en vig liten köttbit. Alla vet ju att gymnastik är mycket krävande och att man måste börja i tid. Vi har därför satt ihop ett lite lagom tufft stretchingprogram som vi kör varje morgon och kväll. Tänk vad manligt sen när han oberörd gör stora korset!
För övrigt verkar jag förlåten för nerköpet lova Owe en ponny men i själva verket bara åstadkomma en bitring. Helst vill ju FHU stoppa hela handen ner i gapet men kan emellanåt tänka sig att gnaga lite på bitringen också. Det var Owes mormor som föreslog att en bitring skulle inhandlas. Själv försökte jag in i det längsta förklara att han är för liten för dito. Han kan ju inte hålla den var ett av mina argument. Repliken kom svischande som en örfil; "Det är ju därför han har en mamma, för att kunna få hjälp med såna saker, han behöver inte kunna hålla den själv, du får hålla". Aj, den visste var den tog (skyller på höstmörkret igen...)
Alla våra varmaste kramar går ikväll till Frikadellen som fått 2 stick i benet och blivit deppig på kuppen. Puss vår lilla smula!
Gymnasten med Flodiskompis, napp och bitring!
Vad vore höstens avsaknad av glans om inte pyssel på Öppna förskolan fanns?
AVE!
Vad vore höstens avsaknad av glans om inte pyssel på Öppna förskolan fanns?
AVE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar