söndag 2 november 2008

Min mamma betalar inte tv-licens varför vardagen emellanåt (läs när pejlarna är ute på spaning) innebär en hel del misstänksamhet och beredskap för akutinsatser när dörrklockan ringer.
En episod med dessa ingredienser inträffade i fredags. I godan ro satt mor med särbo helt olagligt framför tv:n och tog igen sig efter en veckas slit och släp.
Då ringde det på dörren.
Kl. 20.25 en fredagskväll.
Det kan ju i princip bara innebära en enda sak.
Som ett väloljat kuggverk stred nu dessa två lagbrytare till verket.
Den ena stängde av tv: och drog ur alla tillhörande sladdar.
Den andra täckte över glasdörren in till vardagsrummet där det näst intill förbjudna objektet står för beskådan för den som får möjlighet till ett litet inkik i lägenheten.
Inom loppet av ett par ynka sekunder stod sedan de laglösa raka i ryggarna i enskild ställning i hallen bredda att öppna dörren.
Med viss tvekan och största tänkbara ångest (mamma är egentligen en mkt lydig och moraliskt följsam medborgare som vid varje enskilt tillfälle gör som hon bör...) öppnar de dörren.

Utanför står tre stycken 9-åriga tjejer och skriker BUS ELLER GODIS!
j-la rart!

Själv har jag haft en minst lika spännande helg.
Jag var ute på försök till löpning igen igår som uppvärmning inför en överraskningsfest med kära vänner. Detta "lopp" resulterade i köttiga skavsår på insidan av låren som jag i skrivande stund undrar om jag kommer att kunna jobba med under den kommande veckan. Om det inte vore så f-bannat pinsamt att ange detta som skäl för sjukskrivning skulle jag nog sjukskriva mej.
Varje steg jag nu tar är av ondo.

Alla fall gårdagskvällen som började med sprit och slutade med ännu mer sprit var mkt lyckad. Jag hade sådär riktigt skitkul som man inte har varje gång man gör sig besvär och piffar sig ni vet. Överraskningen bestod i att jag och ett bihang av folk jag tycker hemskt mkt om förpassade oss till ett litet galoninklätt bås (tänk porrklubb för träffande imaginär bild) för att på japanskt vis sjunga KAREOKE.j-la bra.

Detta har i sin tur fört med sig att jag utan förebråelser kunnat ligga i sängen/soffan hela dan med en aldrig sinande möjlighet/vilja att stoppa saker i munnen. På tal om att äta; Notera gärna att jag gjorde en riktigt schysst frulle med nybakade scones, scrambled eggs och bacon.


Idag fyller Ove Hubert många år. Hurra, hurra, hurra, hurra.

Bara Peta klarar av Bohemian Rhapsody.

AVE!

2 kommentarer: