...och livet rullar på som ett lokomotiv på extra snabb räls.
Bowen somnade lagom till idol igår så jag satt hemma i soffan (eller försökte hålla mej kvar efter vattenplaningen ur densamma med anledningen av 2000-talets madonna) och njöt av tystnaden Ola och KK (Cola light och karamellkungen).
Å så tänkte jag på hur lyckligt lottad jag är.
Å hur otacksam för just detta faktum.
När sömnen tog mej hade jag ett leende på läpparna, tacksamhet i hjärtat och ro i själen.
For once!
AVE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar