Majsigt att komma till Mormor i Motown!

Koncentration och kul med krabba! Present från moster Bex!

Mormor fick present!

Ren inför Frickis dop!

Finklädd inför Fickis dop!

Med pappi på Frickis dop!

Dop-Frickis med sin rara fader!

Att vara medelpunkten tar på krafterna...

Jag talar i bilder.
Texten får Fiffi stå för.
Innebär sålunda att gästblogg-bidrag nr inkommit!! TJOHO!
Fiffluran är en fin vän, där vänskap ursprungligen uppstod inom ramarna för Westermalm handbollen. Nu är hon så mycket mer än min vän och handbollsspelerska, vilket ni snart kommer att märka...

****************************************************************************
I väntans tider
Så var det dags att göra bloggdebut, kul!
Tack Åsa för erbjudandet/uppmaningen…

Det var ju ett tag sen uppmaningen kom och först nu har jag lyckats klämma fram nått, så uppenbarligen är jag inte en bloggare. Har faktiskt varit ganska busy, klart att jag skulle kunnat få ur mig något tidigare, men i ärlighetens namn så känner jag en viss prestationsångest. För Åsa - du skriver jävligt roligt, dock har det blivit betydligt ulligare och gulligare sedan Owe the hippo kapade bloggen.

Minns du i somras när vi var i Motala och du höggravid iklädd badrock och med en picknickkorg full med lunch och fika vände från badplatsen och gick hem för att några ”livliga” barn lekte på ”din” brygga? Du sa att du inte gillar andras barn, bara ditt eget. Då tänkte jag – Åsa kommer alltid vara Åsa, höggravid som mamma, men shit vilken morsa du har blivit… Jag är ju själv inte mamma så jag kan ju säga sånt (eller?). För jag anar nog inte ens hur man blir när en flodhäst simmar ut och lämnar ett Poltava efter sig. Men jag trodde faktiskt inte filthy Florens skulle höja öppna förskolan till skyarna, titta på handboll genom en glasruta och blogga om Owes hattparad… But we love you Åsa och vi ser fram emot att vakta prinsen i framtiden förutsatt att du och pappapolis vågar lämna ifrån er juvelen. Vi är dock inte influensavaccinerade.

Själv går jag i väntans tider…

Har velat länge, bestämde mig för ett och ett halvt år sedan och nu, nu är det nära.

Beräknad ankomst v.50 eller mellandagarna eller mitten av januari eller…

Jag tänker inte på det så mycket, men när väl tankarna fastnar så känns det ganska nervöst. Det är nu det gäller, det kommer bli svårare nästa år, och sen blir man ju äldre också. Alltså det är ju för en ganska lång tid man binder upp sig, så det vore sjukt skönt att komma igång. Dock skulle jag sakna ”småfolket”. Förresten, tack Adam för stödet, du har bidragit mer än du tror, utan dig hade det nog gått ännu trögare.

Som sagt, väntans tider… Jag väntar också på en Hippo, en Hippokrates.

Jag kan givetvis inte gästblogga hos Åsa utan att nämna handbollen. Det är ju trots allt ett stort gemensamt intresse hos oss.

Handbollsledigt, fan va skönt! Tyvärr helt fel inställning, för det är dags att knyta näven i

fickan, hitta jävlarannamt och börja vinna… Får ju inte spela jättemycket direkt, både på gott och ont (mycket spel mer ont i ryggen). Tror dock inte att det hänger samman med att vi spelar jävligt dåligt och bara vunnit en match hittills, kris? Jag vill spela slutspel! Det är dags, 5 år i eliten utan slutspel, IG! Sen är frågan när du och jag kommer att spela tillsammans igen, sist var vi konkurrenter och de lär vi vara i framtiden också. Jag ska nämligen också bli mittnia. Frågan är om man någonsin kommer lyckas ta sig ur handbollsekten? Beroendeframkallande? Eller vad säger du Vickan? Jag menar kolla bara på Adam – hur ska det sluta för honom egentligen…

Bara så ni vet så är alla klappar färdiga till familjerna, tack vare Adam. Först irritation, fick inte vara med, nu ren och skär lycka. Ser fram emot jul och lussebullar men inte att träna juldagen och spela match annandagen, vilket jävla pucko kläckte den idén?

Apropå Adam, han är lite grinig för att han inte fick gästblogga och planerar nu att kapa din blogg, skydda lösenordet!

/Fiffi

*******************************************************************************
De flesta av oss slösar bort våra liv som om vi hade ytterligare ett på banken.
(Ben Irwin)

AVE!